FANDOM


The Ghost Breakers
Ghost breakers poster
The Ghost Breakers

Utgivningsår

1940

Ursprungsland

USA

Regi

George Marshall

Producent

Arthur Hornblow Jr.

Manus

Walter DeLeon

Skådespelare

Bob Hope, Paulette Goddard, Virginia Brissac, Noble Johnson

The Ghost Breakers (USA, 1940, sv. titel Ingen rädder för spöken) med regi av George Marshall är både den första och, åtminstone under lång tid framöver, den enda mainstream-zombiefilmen som producerats.

Om filmenRedigera

Efter tidigare års independentfilmer med varierande budget (oftast låg) och popularitet (också oftast låg) som exempelvis White Zombie (1932), The Ghoul (1933), The Walking Dead (1936), Ouanga (1936) och The Man They Could Not Hang (1939) gav sig Paramount in i 'branchen' och producerade skräckfarsen The Ghost Breakers med bland andra Bob Hope, Paulette Goddard och Anthony Quinn i rollerna. The Ghost Breakers var tänkt som en uppföljare till fjolårets The Cat and the Canary, även den en skräckkomedi med Hope och Goddard.

Handlingen i sammandragRedigera

The Ghost Breakers tog voodoo-temat från White Zombie och flyttade det till Kuba istället, där den amerikanska skönheten Mary Carter (Paulette Goddard) får ärva ett enligt ryktet hemsökt slott på 'Black Island' (Svarta Ön). Mary vet inte om det men slottet är byggt rakt över en kraftig silveråder och några mindre laglydiga personer är ute efter att roffa åt sig av silvret mitt framför näsan på Mary. De försöker skrämma bort henne genom att utnyttja ryktet om att det spökar på slottet.
Mary har till sin hjälp radiocelebriteten Larry Lawrence (Bob Hope) och hans svarta tjänare (Willie Best) som dock är riktiga fegisar båda två. De försöker lösa slottets mysterium samtidigt som de kämpar mot ovälkomna visiter från Mother Zombie (Virginia Brissac) och hennes son, The Zombie (Noble Johnson).

Analys av filmenRedigera

I stort sett hela texten i denna analys är hämtad från Book of the Dead: The Complete History of Zombie Cinema av Jamie Russell, fritt översatt och redigerad av Användare:Lavett.
Som skräckkomedi lyckas The Ghost Breaker tack vare relationen mellan Bob Hope och Willie Best som båda kämpar om titeln som den största fegisen med komiska resultat då de snubblar över varandra för att komma undan faror och nära på hoppar högt då de får syn på sina egna skuggor.
Som skräckfilm betraktat är det Noble Johnson och hans zombie som stjäl showen. Ett stapplande ruffigt monster med missformat huvud och skrynklig förmultnande hud som är långt mycket mer skrämmande än filmens övriga försök att skrämmas - gummifladdermöss upphängda i trådar, skelett täckta av spindelnät, dolda passager och pistolviftande busar. Johnson gör sin zombie till filmens verkliga hot och scenen då zombien jagar den skräckslagna Mary genom slottet är filmens kanske enda obehagliga scen.
The Ghost Breaker är unik för sin tid eftersom det är den enda film där de levande döda faktiskt ser mer döda än levande ut. Jämfört med andra samtida filmer där zombierna bara klätts i trasor och bleksminkats så verkar The Ghost Breakers zombie ha förmultnat under en lång tid i slottets kryptor.

Alternativa titlarRedigera

  • Ingen rädder för spöken (Sverige)
  • Le mystère du château maudit (Belgien/Frankrike)
  • Het geheim van het vervloekt kasteel (Belgien)
  • Dus med spøgelserne (Danmark)
  • El castillo maldito (Spanien)
  • Kynigos fantasmaton (Grekland)
  • La donna e lo spettro (Italien)
  • Mustan saaren kummitus (Finland)
  • O Castelo Maldito (Portugal)
  • O Castelo Sinistro (Brasilien)

SpecifikationerRedigera

Speltid: 85 minuter
Färg: Svart/vit
Ljud: Mono
Bildformat: 1.37 : 1
Svensk premiär: 15 februari 1941

Om produktionenRedigera

Produktionsteam i urvalRedigera

Skådespelare i urvalRedigera

Externa länkarRedigera

The Ghost BreakersIMDb.